Skolinspektionens forskningsöversikt Framgång i undervisningen har nu några år på nacken. Men den är fortfarande en utmärkt utgångspunkt för att förbättra kvaliteten i undervisningen. Låt oss kika på de fem framgångsfaktorer som tas upp och vilka konkreta förändringar alla i skolan kan vidta – på en gång – för att göra undervisningen effektivare och mer relevant.
1. Elever vars lärare använder en bred arsenal av metoder och verktyg och sina goda ämneskunskaper i undervisningen, lär sig mer än elever vars lärare saknar eller inte fullt utnyttjar sin didaktiska och metodiska kompetens.
Nyckelordet – som inte nämns – är variation. Den lärare som planerar för variation har större chans att lyckas. Att inte låta slentrianen, det alltför bekanta, styra upplägget av lektionen. Att istället som lärare konsekvent stanna upp och reflektera över hur något kan göras annorlunda. Att våga pröva nya metoder och verktyg. Att bygga upp en “bred arsenal” sker inte inte i brådrasket men ett första steg är att inhämta inspiration från kolleger.
Handling: Nästa vecka ägnar jag tid (15-20 minuter) åt att göra ett kort lektionsbesök hos en kollega i ett helt annat ämne för att få tips om något annorlunda för att därmed bredda min arsenal av metoder och verktyg.
2. Elever vars lärare är tydliga ledare som utmanar, driver och skapar förtroendefulla relationer, lär sig mer än elever vars lärare ser det som sin uppgift att peka ut riktningen för elevens utveckling och erbjuda verktyg som kan leda eleven rätt.
Att nöja sig med att bara ge eleverna möjligheter till lärande och kunskap räcker inte. Jag som lärare är ledaren som säkerställer att det blir av. Vad innebär det att utmana och driva? Om “utmanandet” och “drivandet” inte har de förtroendefulla relationerna som fundament riskerar alla handlingar att skapa en distans, en brist på tillit. Men, är relationsbygget på plats och välfungerande blir “utmanandet” en positiv handling, en sporre till lärande. “Min lärare verkar tro på mig fast jag knappt gör det själv.”
Handling: Jag skapar ett system, en rullande checklista, för mig själv där jag ser till att specifikt ”se”, uppmuntra och utmana några elever vid varje lektion.
3. Elever vars lärare vet att det är deras ansvar att organisera undervisningen efter elevers individuella behov, lär sig mer än elever vars lärare tror att elever lär på samma sätt och undervisar därefter.
Det är skillnad på att planera och att organisera. I planeringsarbetet ligger ämnet och myndighetsutövningen i fokus. Med andra ord, innehåll snarare än form. Organiseringen av undervisningen är helt avgörande för huruvida den blir framgångsrik eller inte. Här är fokus på ”huret”, på formen. Den reflekterande läraren som systematiskt efter varje lektion analyserar dels återkoppling från elever, dels egna tankar och utifrån dessa drar slutsatser för hur nästa lektion kan organiseras bättre har väsentligt större chans att lyckas med undervisningen. Som lärare säkerställer jag, i min organisering av min lektion, att mina elever på olika sätt får lära sig, utforska, experimentera i undervisningen. Jag känner mina elever och bemöter dem och leder dem som de individer de är.
Handling: Vid nästa styrda reflektion ber jag mina elever fundera över de olika formmässiga inslagen, arbetssätten vi tillämpat under lektionen och vad de föredragit och varför. Kanske med en fråga som ”I dag lärde jag mig mest när vi/jag…”
4. Elever som undervisas av lärare som vet och visar att alla elever kan lära, lär sig mer än elever vars lärare tror att vissa elever kan och andra inte.
Vi är alla människor och som sådana tenderar vi att vilja ha kontroll. Vi sätter människor i små fack och etiketterar dem för att snabbare kunna sortera i vår tillvaro, ofta full av intryck som den är. Detta är inte något vackert, men vi gör det allihopa, i olika omfattning och mer eller mindre instinktivt och oreflekterat. Det viktiga är att vi inte låter det stanna därvid. Den professionelle läraren har alltid filter där dessa begränsande sorteringsmekanismer aldrig tillåts passera. Dessa filter är lugn, tilltro och, ett ord som används flitigt idag, ”grit”, alltså ett slags uthållighet och uppfinningsförmåga för att aldrig, aldrig någonsin ge upp när det gäller alla enskilda elevers självklara förmåga, vilja och glädje att lära. De finns där – hos alla – ibland kan de vara lite svårare att upptäcka och ta lite längre tid att komma åt.
Handling: I min egen strukturerade reflektion ser jag till att ständigt fundera över mina egna fördomar och begränsande tankemönster. Jag tvingar mig själv att fundera ut alternativa förklaringar till handlingar och beteenden som jag mött och kanske funnit märkliga. Jag nöjer mig inte med en snabb ”minusförklaring”.
5. Elever som ges förutsättningar att vara med och välja aktiviteter och vars erfarenheter och kunskaper blir en utgångspunkt i undervisningen, lär sig mer än elever vars lärare tror att elever inte har det som krävs för att involveras och vara med och påverka.
Alla människor har något att ge, något de kan bidra med. I den speciella relationen lärare – elev är det alltid läraren som är ledaren och som därmed alltid måste säkerställa, via rutiner och checklistor, att eleverna involveras i såväl planering som organisering av undervisningen. Att jag som lärare ser till att ta reda på, gärna via reflektionsloggen, vad mina elever brinner för, känner en stor passion för, ökar min egen lust som lärare. När mina elever märker att jag knyter an till saker de är intresserade av – och inte sällan har stor kunskap om – ökar känslan av sammanhang och mening högst påtagligt.
Handling: Jag tar reda på vad mina elever har för passion(er). Det kan ske i början av en kurs där alla skrivit ett första introbrev, förstås i den lärlogg jag delat med mina elever, eller det kan ske vid specifika reflektionstillfällen. Jag låter det inte stanna därvid utan har ett slags checklista där jag kort har några intressenyckelord för mina elever. Det hjälper mig att påminna mig själv inför lektionen att nu när vi ska ta upp område x vet jag att elev y och z har specifika erfarenheter eller kunskaper jag kan knyta an till. Det gör skillnad.
En liten checklista med handlingar som leder till framgångsrik undervisning.
Rektor Reflekterar 