Passion för lärande oktober 2019: Sambedömningens komplexitet

Ensam är sällan stark. Eller kanske mera korrekt: Ensam är sällan stark särskilt länge. 

All varaktig kvalitetsutveckling i en organisation bygger på samarbete och samsyn. Att man delar grundläggande värderingar och vill samma sak. Det behöver inte betyda – betyder ytterst sällan – att vi måste göra samma saker. Att omfamna och bottna i samma kultur innebär att handlingarna är likvärdiga – inte likadana.

Nyckelordet blir därför tillsammans, snarare än ensam. Mycket i lärarens vardag är ensamt. Desto viktigare blir det då att se till att den ensamheten ofta vägs upp av regelbundet återkommande tillfällen av sammanhang, då vi får möjlighet att reflektera, lära och utmana varandra. Att vi går från det individuella lärandet via det kollegiala till det kollektiva.

Sambedömning är ett begrepp som i skolans värld kan laddas med åtskilligt. För att undvika missförstånd kring företeelsen kan det vara på sin plats med en liten utläggning.  

Forskarna Anders Jönsson och Pia Thornberg, verksamma vid Högskolan i Kristianstad, tar fasta på att det finns olika förväntningar på sambedömningsarbetet i skolan. Från statens sida är målet med sambedömning av exempelvis de nationella proven att öka likvärdigheten. Från enskilda skolors sida är perspektivet delvis annorlunda. Likvärdigheten är förstås central men i ännu större utsträckning är syftet med sambedömning att uppnå kompetensutveckling med inriktning mot formativ bedömning. Skolan vill främst förbättra undervisningens kvalitet och effekt till förmån för elevers lärande.

Naturligtvis kan och bör dessa storheter kunna kombineras. Sambedömning ska kunna öka likvärdigheten samtidigt som vi lägger fokus på kompetensutveckling och formativ bedömning. Sambedömningsaktiviteter som genomförs strukturerat, metodiskt och professionellt ger goda förutsättningar för att lärares bedömningspraktik utvecklas i formativ riktning.

Begreppet likvärdighet behöver i princip alltid klargöras. Som vi tidigare konstaterat i dessa inlägg är likvärdigt inte synonymt med likadant. Att exempelvis enbart ha skriftliga, gemensamma, prov som enda bedömningsunderlag innebär förvisso likställighet – men är varken rättssäkert eller likvärdigt. Skolverket betonar allsidigheten i bedömningsunderlaget som en nyckel för att uppnå likvärdighet. Så här uttrycks det i Allmänna råd: Betyg och betygssättning:

Allsidig bedömning handlar om att använda sig av varierade bedömningsformer. Det kan bland annat vara muntliga eller skriftliga redovisningar, prov, bild, ljud eller lärarens observationer i undervisningen. Det viktigaste är att bedömningsformerna ger den information om elevernas kunskaper som läraren behöver.”

Jönsson och Thornberg väljer, för att förklara vad likvärdig är, att använda begreppen samsyn och samstämmighet. De betyder olika saker. En bedömningsprocess kan sägas bestå av tre delar. Lärare tolkar, värderar och avger ett omdöme. Samsyn innebär att lärare tolkar och värderar styrdokumenten och elevens prestationer på samma sätt, men det behöver inte betyda att de avger samma omdöme eller betyg. Varför inte? Jo, det kan exempelvis bero på att lärarna lägger olika vikt vid olika delar när de sammanväger.

Med samstämmighet avses att lärarna avger samma omdöme – talar med samma stämma – vilket inte behöver betyda att de tolkat och värderat på samma sätt. Omdömet kan baseras på olika tolkningar och värderingar. Vägen fram till slutomdömet behöver alltså inte vara densamma. 

Denna lilla utläggning illustrerar förhoppningsvis någorlunda väl komplexiteten i bedömningsprocessen. Denna bedömningsprocess tar sin början i planeringsstadiet av kursen, av undervisningen. Innan detta planeringsarbete ens kan börja krävs förtrogenhet med alla styrdokument, inte enbart den enskilda kursens kunskapskrav utan hela kedjan från läroplan, examensmål, ämnets syfte, det centrala innehållet och kunskapskraven. Samt relationen dessa storheter emellan. Hela denna process är en väsentlig del i lärarens myndighetsutövning – att sätta betyg. Det är därför av största vikt att kvalitetssäkringen säkerställs i skolan genom, bland annat, strukturerad, kontinuerlig och genomtänkt fortbildning. Tillsammans.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s