Passion för lärande maj 2022: Framgång och kvalitet

Framgång kommer inte av sig själv. Kvalitet kommer inte av sig själv. 

När vi fascineras av och kanske även beundrar andra människors, eller verksamheters, framgång finns en risk att vi hemfaller till enkla svar och förklaringar. ”Åh, hon måste ha haft en spikrak resa till framgången.” Lätt att tro så kanske men sannolikt aningen fel. Eller förmodligen garanterat helt fel. Att anta att andras framgång kommit enkelt eller i det närmaste av sig själv blottlägger en syn på framgång som mest resultat av slumpmässiga inslag. Att individens insatser och ansträngningar är av underordnad betydelse.

Med en sådan hållning som överordnad princip är steget inte långt till gammal, hederlig och hemsk avundsjuka. (Jag tror inte så mycket på att denna osmakliga egenskap nödvändigtvis har nationella förtecken. Den är nog dessvärre allmänmänsklig.) Den klentrogna synen på andras framgång, ofta kryddad med ett stänk av avundsjuka, är naturliga delar i den syn på tillvaron som bygger på nollsummespelets logik. Om någon får det bättre betyder det att någon annan därmed måste få det sämre. 

Även om denna skeva logik än idag präglar vissa ideologiers syn på samhällelig utveckling lämnar de flesta av oss den bakom oss när vi lämnar sandlådan. Det är tack och lov få som idag hävdar att den fortfarande finns i skolans värld. I pedagogikens och lärandets tillvaro finns inget nollsummespel. Ingen behöver hållas tillbaka för att någon annan ska växa och utvecklas. Därmed finns egentligen inga gränser för hur mycket utveckling som kan ske. Inget, eller i alla fall väsentligt mindre än vi tror, som hindrar fantastiska framgångar.

Men – ja, det finns alltid ett men – dessa framgångar och denna utveckling kommer inte av sig själv. Kvalitet uppstår inte ur tomma intet. Den kräver en medvetenhet, en närvaro och ett aktivt reflekterande. Det vore förmätet av mig att antyda att vi i vår skola har hittat den gyllene nyckeln till framgång och kvalitet. Icke desto mindre dristar jag mig till att nämna några faktorer – på intet vis en heltäckande bild – som bidragit till vår skolas utveckling. Vad som alstrat en icke oansenlig kvalitetsnivå på vår verksamhet. 

På samma sätt som vi i en lärande organisation måste ha ett öppet sinne och omfamna plumpen (en del i vår logotyp) som symbol för potentiella framgångar (det går även att initialt kalla dem misslyckanden) bör vi tillämpa samma synsätt på allt som kan driva kvalitet. Vi kan inte veta förrän vi prövar. Vi kan inte ha svaren förrän vi frågar. Vi kan inte lära oss om vi inte följer upp. I största möjliga mån vrida och vända på invanda mönster och fråga oss varför vi gör på det ena eller andra viset. Medvetet reflekterande. Milt ifrågasättande. Är det för att det är bekvämt och bekant? Är det för att det är rationellt och rimligt? Är det för att det är invant och ingrott? Eller gör vi som vi gör för att vi genom beprövad erfarenhet vet att det är det bästa tillvägagångssättet? I alla fall just nu. Det som var bäst eller i alla fall ganska bra igår behöver inte vara, är det förmodligen inte, fullt lika bra idag. Alltså kan och bör vi då pröva något nytt. 

Nya perspektiv är alltid utvecklande. Att låta fräscha ögon aktivt se på rutiner och handlingar vi hemtama har och gör mer eller mindre oreflekterat. Att inte förlita sig på minnet utan ofta dokumentera, skriva ned, sådant vi behöver beakta till nästa gång. Det kommer alltid en nästa gång som kanske inte är dramatiskt olik denna gång. Att då kunna återvända till anteckningar som hjälper oss att förbättra en rutin eller handling vid det nya tillfället är tecken på förbättring och kvalitet. Att då samtidigt våga undvika att bara kopiera utan istället aktivt i hög grad ta bort och lägga till, smått som stort, i dessa rutiner och handlingar bidrar också till ökad kvalitet. “Vad kan vi skruva på här?”, “Vad gör vi annorlunda i år?” är enkla men nödvändiga frågor.

Att lägga lika mycket tid, energi och resurser på att fira framgångar som att uppmärksamma motgångar är tyvärr något vi inte gör ofta nog. Det gäller inte bara oss om organisation utan är nog tämligen allmängiltigt. Men att faktiskt tillsammans, alla medarbetare, stanna upp, fira och aktivt och gemensamt reflektera över varför något blev så bra är mycket värdefullt och driver kvalitet.

Att som verksamhet få åtnjuta frihet och ansvar att disponera ett stort friutrymme vad gäller såväl ekonomiska marginaler, arbetssätt som sätt att organisera kärnverksamheten alstrar också kvalitet. Att ge människor lust att växa genom respektfull, men inte kravlös, tillit är ett framgångsrecept som är fullt tillämpligt även på makronivå.  

Att som organisation skapa former och arenor där allas funderingar och idéer ofta får lyftas och luftas är en enkel och effektiv rutin som kan generera åtskillig kvalitetsförbättring, både på kort och lång sikt. 

Framgång och kvalitet kommer inte av sig själv. Tvärtom handlar det om, precis som vid lärande och utveckling, hårt och målmedvetet arbete. Även om det är mänskligt och lätt att ibland med barnets missunnsamma och avundsjuka ögon ifrågasätta andras framgång har vi väl på individ-, grupp- och organisationsnivå lämnat den sandlådan bakom oss nu? Klart vi har. Tillsammans omfamnar vi allt som driver kvalitet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s